Klockan 14.37 den 24 oktober 2025 small det till på X. Juristen Anna Vikström slog näven i bordet med en tråd som inom timmar nådde 50 000 visningar: ”EU:s GDPR blir en hämsko för svensk demokrati. Regeringen kapitulerar nu helt för Bryssel och offrar Tryckfrihetsförordningen på dataskyddets altare.” Retweetsen haglade in, journalister rasade, jurister delades. Vad händer när vår äldsta frihetslag krockar med EU:s mest hånade förordning? Insatserna är högre än någonsin – för journalister som granskar makten, för medborgare som kräver insyn, och för oss alla vars persondata blir offentliga vapen i fel händer.

Tänk dig att vakna upp till nyheten att din hemadress, ditt personnummer och dina fakturor ligger ute till försäljning på Darknet. För tiotusentals svenskar är detta inte längre ett hypotetiskt scenario – det är hösten 2025. Efter en turbulent september och oktober står det klart: den svenska digitala tryggheten är under belägring. Från säkerhetsjätten Verisures ironiska dataläckage till kommunikationsbolaget Sinchs interna intrång, och den skarpa varningen från MSB efter Miljödata-attacken som exponerade 1,5 miljoner svenskar. Mönstret är tydligt och skrämmande. Frågan är inte längre om dina uppgifter kommer att läcka, utan när – och om du har vidtagit åtgärderna som krävs för att stå emot stormen.

I en oväntad cyberattack mot fackförbundet Visions medlemsansökningsformulär läckte uppgifter om cirka 300 000 svenskar ut från det statliga personregistret under den 27–28 september 2025 – en händelse som upptäcktes först i början av oktober genom en plötsligt svälld faktura. De drabbade, främst personer födda 1981, 2000, 2007 eller 2011, utsattes för läckage av namn, adresser och personnummer, medan känslig medlemsdata förblev opåverkad. Vision har snabbt agerat genom att anmäla incidenten till Integritetsskyddsmyndigheten, informera de berörda om potentiella bedrägeririsker och lugna med att inga omedelbara åtgärder krävs från individernas sida.